Om allt går som planerat kommer inom kort en person från Sverige att sändas ut i rymden och han blir den förste svenske astronauten. Hans fru har tillfrågats vad hon tycker om att hennes man ger sig så långt iväg och till och med lämnar jorden.
Hon har sagt att hon accepterar att han ger sig ut i rymden. Enligt en tidning lär hon har sagt att det ju handlar om en ganska kort tid han är borta. Om han skulle vara borta en längre tid vore det annorlunda.
Astronautens fru kommer säkert att följa sin man i tankarna när han är ute i rymden.

Rymdfärder är ett modernt fenomen. Men tankar om att en människa kan omges med just tankar också ute i rymden har funnits länge. I psaltaren, från bibelns gamla testamente, finns en psalm som är cirka två och ett halv tusen år gammal.
Där sägs bl.a. (ps. 139): ”Herre, du rannsakar m mig och känner mig… om jag står eller sitter vet du det. Du är förtrogen med allt jag gör. Var skulle jag komma undan din närhet? Vart skulle jag fly för din blick? Stiger jag upp i himlen, finns du där. Tog jag morgonrodnadens vingar… skulle du nå mig även där och gripa mig med din hand.”

När psalmen skrevs fanns det inga rymdskepp. Ändå fanns redan då tanken att om någon steg upp mot himlen, då skulle också uppe i rymden en människa varas innesluten i Guds närhet.
Det finns många tillfällen då det inte är möjligt att kroppsligen följa en människa som någon bryr sig om. Då finns ändå möjligheten att följa en person med tankar och böner.
Det har sagts att det är något alldeles speciellt med att blicka ner på jorden utifrån rymden. Det har hänt att känslan av något mäktigt och majestätiskt har uttryckts genom att en astronaut utifrån rymden citerat bibelverser.

Vi firar idag Kristus konungens högtid. Kristus är jordens och rymdens, ja, hela världsalltets herre.
Även om vi inte varit ute i rymden kan vi ändå med vår fantasi föreställa oss hur mäktigt och inspirerande det är att utifrån blicka ned mot jorden.
En människa kan då upplevas som väldigt liten. Någon annan, den vi kallar Gud, kan anas som mycket stor.
Guds storhet, Kristus, världsalltets konungs storhet, gestaltas både i att Gud finns överallt och att han tänker på och bryr sig om var och en.
Kristus, världsalltets konung, följer överallt var och en med omsorg och omtanke.
Även om vi människor inte är Gud och inte kan vara överallt är vi ändå skapade med Gudslikhet. Vi kan följa människor med omsorg i tanke och bön, var de än finns.

Under veckan som varit har det i Västerås presenterats två evenemang där människor tillsammans verkat för att i både tankar och bön och praktisk omsorg bry sig om andra.
Att se och inse andras behov och bestämma sig för att bry sig om är både mänskligt och gudomligt. Det visar på den likhet med Gud i omsorg och omtanke som en människa är skapad med.

Ett djur kan visserligen genom instinkter exempelvis beskydda och föda ungar. Men djur kan inte samlas i grupp och tänka på och be för och planera omsorg om andra.
Det första av de två evenemang jag syftar på är en konsert i domkyrkan som hölls i torsdags. Under konserten samlades in pengar till hemlösa.
Konserten var välbesökt och den visar på en fin omtanke om dem som inte har någon bostad. Det är fint när människor med eget hem tänker på och bryr sig om dem som inte har samma möjligheter.

Det andra arrangemanget jag syftar på är att röda korset har aktualiserat det faktum att det finns så många som är ensamma.
Det kan finnas en god ensamhet. Det finns en självvald ensamhet. De flesta vill ha stunder då man i lugn och ro kan vara för sig själv.
Det kan också finnas en negativ och dålig ensamhet. Det kan finnas människor som både har bostad och annat, men som saknar kontakt med andra, saknar vänner, gemenskap och att kunna umgås.
Genom att problemet med ensamhet lyfts upp och blir mer känt kan man skapa en atmosfär där människor bryr sig om varandra. Det kan leda till att det blir mer gemenskap och mindre ensamhet.

Igår var det prästvigning i en katolsk kyrka i Stockholm. I den så kallade ”vigningsbönen” då biskopen ber för personen som prästvigs säger han:
”Du har gjort oss till ett folk av kungar och präster, där var och en efter sin gåva skall tjäna din Son, vår Herre Jesus Kristus, i den Helige Andes kraft.”.

Även om vi inte är kungar på det särskilda sätt som Kristus är kung över världsalltet sägs alltså ändå att vi är kungar. Vi har fått del av den värdighet och av de möjligheter som Kristus har gett oss.
Kristus är kung över allt, överallt. Jämfört med honom är vi begränsade.
Ändå kan var och en tillsammans med Kristus på ett sätt som är både mänskligt och gudomligt bry oss om andra och förmedla den omsorg som ytterst kommer från Gud.