Var och en av oss har säkert mött någon som har gett ett gott exempel.
Det kan handla om osjälvisk hjälpsamhet.
Omsorg om någon annan som yttrar sig på ett klokt sätt.
Konsekvens när det gäller att hålla fast vid sanningen.
Lyhördhet för andras behov.
Listan kan göras lång på hur någon kan visa på ett gott exempel.
Kanske vi blivit berörda av någon vi mött som har gett ett riktigt gott exempel. Kanske vi imponerats och fyllts av beundran.

Idag, när vi firar alla helgons dag, blir vi påminda och medvetna om att människor verkligen kan göra gott, att vi alla har fått förmåga till det goda.
Om vi blickar in i en dagstidning kan det hända att vi påminns om motsatsen. Kriminalitet och brott av olika slag beskrivs ofta när vi slår upp en tidning.
Att var och en har förmåga till det goda och att var och en inbjuds att göra gott utesluter inte att en människa på grund av sin fria vilja också kan välja det onda.
Idag, på alla helgons dag, får vi särskilt betrakta människor som med olika förutsättningar i olika situationer och på olika platser och sätt valt det goda.
Helgon har bidragit till att bygga upp gemenskapen kring Kristus.
Att betrakta helgon och deras exempel är uppbyggligt. Det är en fin motvikt till rapporter i media om kriminalitet och inspirerar oss att välja det goda.

Att bli berörd av andra människors goda exempel är fint, men det ska inte bara bli något som stannar på ytan.
Det är inte bara ytskiktet som ska beröras av andra människors goda exempel – de får också inspirera vårt inre så att vi också strävar mot det goda.

Det har berättats om jesuitordens grundare, den helige Ignatius av Loyola, att han efter sin omvändelse ville följa flera helgons exempel och utföra minst likadana storverk som de.
Han upptäckte så småningom att det inte var möjligt.
Att beröras av andras goda exempel innebär inte att vi genast måste härma dem. Kanske några exempel går att efterlikna, men inte alla.

Att exempelvis som den helige Franciskus skänka bort sina ägodelar till fattiga är inte alltid lämpligt. Däremot är det möjligt att låta sig inspireras av till exempel den helige Franciskus generositet, hans förmåga att ta på allvar andras nöd och hans bekymmerslöshet när det gäller det materiella.

Att låta sig beröras av andras goda exempel innebär också att låta sig beröras av Kristus. Allt gott kommer från Gud och det goda personifieras i Kristus.
Alla som kyrkan officiellt helgonförklarat har varit djupt troende.
Deras tro har innehållit mycket mer än intellektuella spekulationer.
Tron har gått djupt in i deras väsen och format både personlighet, tankar och handlingar.
Helgon är hela människor som låtit tro och liv vara en helhet.
Visst har det förekommit att också helgon gjort misstag. Visst har en del helgon haft svagheter av olika slag. Ändå har helgon i stor utsträckning lyckats forma tillvaron så att tro och liv varit i balans.
Vi kan upptäcka detta när vi betraktar helgons levnad, som till det yttre tycks återspegla balans mellan tro och liv.

Hur har helgonen själva under sin livstid upplevt sin situation?
Långt från alltid har helgonen själva upplevt att deras liv stått i samklang med trons krav.
Helgon som levt i nära relation med Gud har genom insikt i Guds helighet och fullkomlighet upplevt sin egen ofullkomlighet.
Ingen föds som helgon. Alla får kämpa för att nå helighet.
Denna trons kamp har för många helgon varit svår och inneburit uppoffringar, men lönen har varit värd all ansträngning.

I evangelieläsningen lyssnade vi till saligprisningarna.
De som prisas saliga har det gemensamt att de är ödmjuka, mottagliga.
Helgon är människor som sinsemellan kan vara mycket olika varandra.
Ödmjukhet och mottaglighet inför Gud finns hos alla helgon.
Denna ödmjukhet och mottaglighet får också finnas hos oss.

Vi får liksom helgonen också kämpa trons kamp. Vi får kämpa för att efterlikna Honom som tron vänder sig till, Kristus.
Då kan vi också, utifrån våra förutsättningar, bli heliga.