Under veckan som varit, den 4 oktober, har kyrkan firat den helige Franciskus av Assisi. Franciskus är känd som det glada helgonet.
Han föddes i en rik och välbärgad familj. Ändå valde han frivilligt fattigdomen. Han visar i sin person att den grundläggande orsaken till en djup glädje inte finns i materiellt överflöd utan någon annanstans.

Idag firar vi en person som liksom Franciskus föddes under medeltiden i en välbärgad familj, den heliga Birgitta. Hon lät sig inspireras av den helige Franciskus. Inte så att hon genast gav bort alla sina ägodelar. Men hon lät sig inte bländas och förblindas av sina ägodelar och av det faktum att hon var född i en förnäm familj.
Liksom Franciskus sökte hon att efterlikna Kristus och följa Guds vilja.
Franciskus lämnade allt för att följa Kristus. Birgitta överlämnade allt hon förfogade över till Gud. För henne innebar det inte att avsäga sig materiella egendomar. Tvärtom tog hon vara på allt som försynen givit henne och strävade efter att använda det på bästa möjliga sätt.

Hon gifte sig, fick 8 barn, och var under flera år husfru på en stor gård.
För henne handlade det om att förvalta allt på ett rätt och rättvist sätt.
Att hon inte krampaktigt bara för egen del höll fast vid sin materiella rikedom ser vi många exempel på. Hon bjöd in fattiga på måltid.
Hon vårdade sjuka. Hon besökte människor som hamnat på skuggsidan och hade det svårt. Hon använde sina resurser till att resa upp andra och hjälpa dem till ett bättre liv.

Den heliga Birgitta levde på 1300-talet. En tid som i mångt och mycket är olik vår tidsålder. Ändå kan hon inspirera oss som lever i det tredje årtusendet.
Den egenskap vi särskilt hörde om i första läsningen, vishet, är minst lika viktig nu som då. Att vist och klokt använda de möjligheter som en människa har till förfogande är eftersträvansvärt också i vår tid.
Sett ur ett vidare perspektiv och i jämförelse med de som levde på
1300-talet är i stort sett alla rika i Sverige idag. Birgitta avbildas i medeltida konst ofta med en bok. Att kunna läsa och ha tillgång till böcker var få förunnat på 1300-talet. Idag kan vem som helst gå till biblioteket och låna böcker.
Att använda de möjligheter och resurser som finns till förfogande, att vist och klokt fatta de rätta besluten och att också förverkliga dem, det är aktuellt i alla tider.
Birgittas visdom och klokhet är erkänd.
Hennes visdom bygger på medfödda förståndsgåvor, erfarenheter och bedömningsförmåga.
Både för den heliga Birgitta och oss erbjuds ytterligare en källa till visdom: bön.

Den heliga Birgittas djupa böneliv och det faktum att hon ofta biktade blev vägledande för henne. Hennes kända bön: Herre, visa mig vägen, och gör mig villig att vandra den, pekar på en öppenhet för att just bli visad, att ta emot och bli vägledd.
När vi i vår tid står inför beslut, stora eller små, är det fint att tänka på den heliga Birgitta och hennes bön.
Valmöjligheterna i vår tid är större än någonsin. Tänk bara på alla de möjligheter som finns inför ett gymnasieval!
Att välja det räta och kloka, att låta den egna viljan formas så att den harmoniseras med Guds vilja, det kan den heliga Birgitta hjälpa oss med.

Det var faktiskt inom vår församlings område, i Arboga, som den heliga Birgitta redan i slutet av 1300-talet utsågs till Sveriges skyddshelgon.
För sex år sedan, 1999, utsågs hon i Rom av påven tillsammans med tre andra kvinnor också till skyddspatron för Europa.
Genom sin internationella utblick är hon i högsta grad ett aktuellt och modernt helgon.

Idag är det i Sverige vardagligt att kulturer och nationaliteter möts.
Det var inte lika vardagligt på 1300-talet då t.ex. en resa till Rom inte alls gick på några timmar i ett bekvämt flygplan utan krävde många veckors strapatser.
Den heliga Birgitta gjorde långa vandringar i dåtidens Europa och bodde drygt 20 år i just Rom.
Under hennes tid pågick det så kallade 100-årskriget mellan Frankrike och England. Hon försökte mäkla fred. Kortsiktigt såg hon inga resultat av sina ansträngningar. Först senare fick hennes fredssträvanden erkännande.
Fred och samarbete inom Europa är ju aktuella frågor i vår tid. Den heliga Birgitta såg kyrkan, och naturligtvis kyrkans Herre, Kristus, som enande.
Vi hoppas att den heliga Birgitta genom sina förböner kan fortsätta att inspirera så att kristna värderingar får vara vägledande i Europa.

Den heliga Birgitta riktade också blickarna bortom Europa.
I våra dagar, då det talas om det globala samhället, är ju internationella utblickar något som verkar bli allt vanligare.

Den heliga Birgitta gjorde en pilgrimsresa till det heliga landet, Jerusalem och Betlehem. Dessa båda städer omtalas ju ofta i vår tids massmedia.

I evangeliet hör vi Kristus säga: Saliga de ögon som ser vad ni ser.
Att se, inte bara med yttre ögon, utan också med inre….
Att se, inte bara att registrera utan också inse och ta konsekvenserna av insikten, det kan den heliga Birgitta lära oss.

I gravkyrkan i Jerusalem hade hon en vision där hon såg den korsfäste lidande Kristus.
Genom att liksom den heliga Birgitta betrakta Kristi lidande kan vi få en insikt i att Kristus vill bära alla oskyldigt lidande människor över hela världen.
Den heliga Birgitta var en mäktig kvinna, men också mycket ödmjuk.
Hon blev ödmjuk när hon betraktade den lidande Kristus på korset och hennes ödmjukhet visade sig när hon mötte lidande och orättvist behandlade människor.

Birgitta är ett modernt helgon. Händelserna i Betlehem och Jerusalem, Kristi födelse, korsfästelse och uppståndelse förblir aktuella och centrala för hela mänskligheten.
Att liksom den heliga Birgitta genom bön och i möte med Kristus i sakrament söka vishet gäller för oss också.
Birgittas bön får fortsätta att inspirera:
Herre, visa mig vägen, och gör mig villig att vandra den!.