Häromdagen gick jag till en affär för att köpa mat. När jag kommit fram till kassan och skulle betala visade det sig att jag saknade en enda krona för att kunna betala. Det såg ut som om jag inte skulle få de matvaror jag plockat ihop. Plötsligt reagerade en man i kön och sade: ”Här får du” – och gav mig en krona. På så sätt fick jag tillgång till maten och kunde sedan äta. Vi äter dagligen, men tänker inte alltid på att en måltid inte bara är en materiell angelägenhet. En måltid innebär mer än att näringsämnen flyttas från ett bord till en kropp som behöver den för att fungera. En måltid har också personliga element. Det blir tydligt när några delar en måltidsgemenskap. Även när någon äter ensam finns det med personliga element. När jag häromdagen åt ensam tänkte jag med tacksamhet på den okände man i kassakön som spontant skänkte en krona för att jag skulle få maten i affären. Ett exempel på att en persons generositet ger möjlighet åt en annan att äta.
Även vid tillfällen då t.ex. någon på ett till synes opersonligt sätt utan intermezzon handlar mat och tillagar den åt sig själv finns något personligt i bakgrunden – en personlig Gud som ser till var och en.
Att be bordsbön före maten och efter måltiden tacka Gud sätter in måltiden i ett andligt sammanhang där den också hör hemma.

Kanske finns det en frestelse i västvärlden, där det finns tillgång till mat i överflöd, att vi inte alltid ser värdet av att det finns mat och glömmer bort den andliga kontexten i en måltid.

När någon upplever en påtaglig brist på mat och dryck kan resultatet bli en ny upptäckt av maten och dryckens värde, och också dess anliga kontext.
Det finns en filmklassiker som heter ”En iskall i Alexandria”. Filmen handlar om några soldater som hamnat i en Nordafrikansk öken.
I hettan och törsten längtar de efter att få dricka en iskall öl i staden Alexandria. Mycket i filmen handlar om denna mycket starka längtan.
Filmen ”en iskall i Alexandria” är humoristisk. Tyvärr är på många håll brist på rent vatten och mat en verklighet och långt ifrån humoristisk. Det är ett mycket allvarligt problem. För närvarande pågår exempelvis en svår svältkatastrof i landet Niger. Torka har tillsammans med svärmar av gräshoppor medfört att livsmedelsbristen blivit akut.
Även om hjälpsändningar börjar komma fram är behoven enorma och kan inte enkelt tillgodoses.

När någon är riktigt törstig får plötsligt det som annars finns här i överflöd, vatten, ett nytt värde. När något som någon upplevt som självklart plötsligt försvinner kan medföra en ny insikt i betydelsen av det som saknas.
Dagens första läsning inleds med orden: ”Så säger Herren: Upp, alla ni som är törstiga, kom hit och få vatten….”
I evangeliet berättas om hur Jesus i en öde trakt ombesörjer att en folkmassa får äta sig mätt.
Att hungrande och törstande får mat och dryck genom andras försorg kan ses som ett verk av Gud. Gud verkar genom människor som ställer sina tillgångar och förmågor till förfogande för andra som lider nöd.
Visst kan brist på mat och dryck medföra att en människa kommer i nöd och behöver hjälp.
Det finns också en annan typ av nöd som är påtaglig i Västeuropa, en nöd som inte är så präglad av materiell näringsbrist som av andlig.
Moder Theresa av Calcutta har sagt att det finns ett annat slag av fattigdom i västvärlden. Också en människas andliga behov måste uppmärksammas och tillgodoses.
Om man läser dagens evangelietext på latin är det påfallande hur lika delar av texten är i jämförelse med den latinska mässordningen.
Brödförökningsundret i evangeliet ges ofta en eukaristisk tolkning. Kristus ger genom eukaristin näring till vår inre och andliga människa. Han skänker förbindelse med Gud, livets källa.

Häromdagen talade jag i telefon med en person som ville komma till vår kyrka i Köping för att be. Hon talade franska och sade: ”J´ai soif de la prière” – jag har törst efter att be.
En människa får inte ensidigt begränsa sig till en koncentration bara på kroppens behov, äta, dricka, sova. Alla har också andliga behov.
I vårt inre finns också en törst efter att be, en önskan efter att leva i förbindelse med livets källa, Gud.
Vi får lära oss att upptäcka denna andliga törst hos oss själva och hos andra. Vi får också lära oss att söka oss till Gud, livets källa, för att stilla denna törst.
När vi själva upptäckt denna källa får vi leda andra så att också de finner den.